Alla har olika förutsättningar
Vi reagerar olika på situationer och behöver därför hantera dem på olika sätt. Samma situation påverkar oss på olika sätt.
Ändå jämför vi oss ofta med andra.
Folk reagerar helt olika på olika saker
Risk- och skyddsfaktorer.
Riskfaktorer är sådant som ökar risken att saker som händer oss påverkar oss negativt, till exempel att leva i ekonomisk utsatthet eller ha depressioner i släkten. Skyddsfaktorer är sådant som ökar motståndskraften mot riskerna, som till exempel att leva med goda ekonomiska förhållanden eller ha en trygg uppväxt. Ofta är det här saker som du inte kan påverka själv.
Genetik
Vår genetik har ibland betydelse för hur vi mår, och hur vi upplever och hanterar vissa situationer. Vissa allvarliga psykiska sjukdomar – som till exempel bipolär sjukdom och depression – har ärftliga faktorer. Det kan synas om man tittar på sin familj och släkt. Om många i släkten haft depressiva perioder kan du ha en sårbarhet för att själv utveckla depression. Det är viktigt att känna till och kan hjälpa dig att förstå hur du reagerar på livet.
Hormoner
Hormonernas uppgift är att kommunicera med dina celler och det påverkar hur du känner dig och presterar. I tonåren exploderar hormontillverkningen – hos alla. När du mår dåligt kan dina hormoner vara i obalans. Humöret kan snabbt förändras. Du kan bli mer lättirriterad och bli arg snabbt. Till exempel är menscykeln helt hormonstyrd. Många kan uppleva känslor av ångest, oro och nedstämdhet under sin menstruationscykel.
Uppväxt
Hur och i vilken miljö du har vuxit upp kan innebära en risk eller ett skydd. En person som har vuxit upp i en familj där det finns relationsproblem, våld och missbruk är mer utsatt i jämförelse med personer som vuxit upp under trygga förhållanden med friska föräldrar och god ekonomi. Det betyder inte att alla som har vuxit upp under svårare förhållanden mår dåligt, eller att alla som vuxit upp under goda förhållanden mår bra. Det betyder bara att vi vet att uppväxten kan påverka hur vi mår, beter oss och reagerar.
Personlighet
Personer som exempelvis blir lätt uttråkade och har låg impulskontroll söker ofta spänningshöjande aktiviteter som innebär högre risker. Till exempel missbruk eller kriminalitet. Personer som är trygga i sig själva och har lätt att skapa nära relationer har ett större skydd mot att hamna i dessa typer av situationer. Men ingen är “det ena eller det andra”, utan alla är en blandning.
Övrig sjukdomsbild
Fysisk och psykisk sjukdom går ofta hand i hand. Personer med långvariga eller obotliga sjukdomar är mer sårbara för att det psykiska måendet påverkas. Och personer som mår dåligt psykiskt har en högre risk att utveckla fysiska sjukdomar.
Livshändelser
Livshändelser och trauman är konkreta händelser som på något sätt påverkar ditt liv på ett avgörande sätt. Det kan vara både bra och dåligt. Det kan vara stora saker: ett övergrepp, att någon dör, att du kommer in på en utbildning eller att du blir ihop med någon du älskar. Men det kan också vara mindre händelser: att du bröt benet och inte fick bada på hela sommaren och kände det gjorde att du kände dig utanför. Hur mycket en händelse påverkar dig – och i vilken riktning – är individuellt.
Basbehov
Det finns några saker vi alla behöver – våra basbehov. Mat, sömn, rörelse och mänsklig kontakt. När livet är tufft är det vanligt att vi sover sämre och får förändrad aptit. Det är också vanligt att skämmas över att man inte mår bra, och att man inte berättar för någon. Då blir man ensam med sina känslor och tankar. Att ta hand om dig själv när livet suger är därför viktigt för att påverka upplevelsen av situationen. Att äta, sova, röra på dig och att se till att prata med någon du litar på (eller anonymt på en hjälplinje) är fyra superviktiga saker du kan påverka själv för att orka med.
Det omvända gäller också. Att slarva med mat, sömn och att röra på dig när du inte mår toppen gör att du mår ännu sämre. Du kanske inte kan påverka situationen du går igenom just nu men du kan påverka hur du tar dig igenom det.
Upplevd kontroll
Alla behöver känna att de har kontroll över sitt liv: makt och möjlighet att kunna bestämma själv. Om du är under 18 hamnar såklart en del av denna kontroll på dina vårdnadshavare. Men inte allt. Att kunna välja eller välja bort sociala sammanhang är ett exempel på en situation som du själv kan påverka. Att kunna förstå och kunna påverka en situation är en viktig del för att känna upplevd kontroll.
Sårbarhet
Sårbarheten för stress och press har till viss del med genetik att göra. Men ditt mående hänger också samman med situationen i ditt liv. Till exempel saker som stress, sorg eller undernäring. Graden av sårbarhet påverkar hur vi klarar av olika situationer och händelser i livet, och förklarar ofta varför vi reagerar olika på samma situation. Du kan minska din sårbarhet genom att sova tillräckligt, röra dig regelbundet, träffa vänner och göra sånt som du tycker är kul.
Upplevd meningsfullhet
Känslan av mening och syfte är superviktig om man vill må bra och trivas i livet. Det är grundläggande att vi uppfattar tillvaron som är meningsfull och att vi gör val som stärker det. Bara du vet vad som är meningsfullt och viktigt för dig. Det är viktigt att du inte prioriterar bort saker som ger dig mening och syfte. Hur stort eller smått det kan vara.
Social trygghet
Socialt stöd är en mycket viktig och skyddande faktor. Våra sociala nätverk – alltså vänner, vårdnadshavare, lärare eller andra vuxna – ökar vår upplevelse av ordning och struktur. De hjälper oss att göra tillvaron begriplig och trygg. Ett bra stöd ger mycket bättre möjlighet att klara av jobbiga situationer eller få hjälp.
Socioekonomisk situation
Socioekonomisk situation betyder ungefär sysselsättning, utbildningsnivå, sammanhang och inkomst. Bättre ekonomi och högre social status ökar dina möjligheter att bestämma riktning i livet. Och gör det lättare att tacka nej till saker, till exempel inte behöva ha två olika arbeten för att kunna betala din hyra. Ju bättre socioekonomisk situation du lever i ju bättre skydd och omvänt. Sämre socioekonomisk situation betyder högre risk. Men det betyder förstås inte att alla som har det dåligt ställt mår dåligt. Och inte heller att alla med bra ekonomi mår bra. Men vi vet att det kan påverka.